Dag 7 - Min favoritgrej i stallet

Det måste ju vara min häst såklart! Sen har jag mina schabrak ♥ & min hjälm ♥ och alla andra saker jag gillar :)
varför så tråkiga utmaningar jämt och ständigt för? :(


Dag 6 - Det här äter min häst varje dag

Morgon

Korn - ½ liter
Müsli - ½ liter
Hösilage utomhus (5kilo x 4 hästar)

Kväll

Korn - 1 liter
Müsli - 1 liter
Betfor - ½ liter
Hösilage - 5 kilo


Dag 5 - Det här finns i min ryktlåda

oj oj oj.. min ryktlåda är ett kaos. I den finns hela stallet känns det ibland som då den väger ett ton och jag får ta båda händerna och släpa ut den från tröskeln på sadelkammaren och när jag kommer fram till gången (typ 1,5meter) är jag helt sjöblöt av svett... haha! nej inte så drastiskt, men ibland så önskar jag att den var mer normal. Eller vad skall jag säga, den är söt. Jag gillar min ryktlåda redigt mycket faktiskt.. Den är ungefär lika stor som mount everest med det är lugnt. Den är fin och röd och matchar med min utrustning och sålänge den gör det är jag nöjd! Man kan låsa den om man vill också, så inte tjuv tar mina trogna borstar som får ligga där i mörkret! jag har nog typ 10 borstar i den, sprayshampo, pälsglans, tofsar, reflexer till benen o s v, broddar, hovkrats, smuts och ännu mer smuts osv osv osv osv. Finns säkert en miljon mer saker där i... Men min ryktlåda är min vän oavsett hur mycket jag får kämpa för att öppna den eller hur mycket jag skriker på den... Jag har faktiskt aldrig skrikigt på den i och för sig men.. kanske någon gång i framtiden! Min fina röda .. brevlåda .. tänkte jag säga.. SKRIVA men jag gjorde inte det. Eller jag gjorde det men jag låtsas i min hjärna att jag inte skrev det eftersom att det heter ryktlåda! Jag gillar iallafall min ryktlåda!



www.hooks.se 249:-



Dag 4 - Hur började mitt häst intresse

Det är egentligen inte så svårt, jag var som vilken annan lillskit som helst, jag önskade mig en egen häst, man såg liksom reklamer på barbie och hennes hästar och till och med bratz fick sina egna hästar! Jag lekte hela min barndom med hästar och innan hade min mamma och min syster ägt hästar så det är klart att jag ville ha en själv! Min storasyster fick en häst när hon var 5år. Då hade min mamma häst och vi hade inackorderingar. Något år senare skadade sig min mamma och var tvungen att sälja Contessa (hennes häst) och då var jag jätteliten bebis. Sen växte det fram och jag tror jag var 9 eller 10 så fick jag hem Emma på foder, innan det hade jag ridit på ridskolan ett bra tag. Sen var det fram och tillbaka på ridskolan och hemma och sen lämnade min kusin tillbaka den häst som hon också lånat från samma människor men jag ville ha kvar Emma så vi tog hem Tamara och senare kom Pegasus och även Dixie, en kompis hyrhäst. Det var den roligaste sommarn tror jag. Jag och Tilda vi red tillsammans och innan var hon även skötare på Tamara, men vi red ut och allt möjligt och jag var jättelycklig.


Tilda & Dixie  Sommaren 2007 Jag & Pegasus

Sen åkte Emma hem, och då jag haft 3 nästan alldeles egna hästar under en period kändes det jättekonstigt när min första häst inte var kvar. Sen flyttade Dixie och Pegasus tillbaka till därifrån vi hyrde dem, och även om vi gärna ville köpa honom så gick det inte, ägaren ville ha mer än va man kan ge för en 16åring även om han tävlat på högnivå innan. Sen var han världens snällaste häst, det kan jag aldrig förneka men det var ändå fel gjort att utnyttja en häst som borde få skrota runt lite och ha det gött in i det sista. Jag vet själv att jag hade blivit för lång och allt, men jag kan ärligt säga att ibland tänker jag på honom och jag saknar honom något helt otroligt. Det var något speciellt med den hästen, jag har inte hittat det hos någon annan valack än sålänge.
Jag hade kvar Tamara i några dagar eftersom vi inte hade möjlighet att köra hem henne och ägaren kunde inte hämta henne så hon fick stå ensam i några dagar. Jag kommer ihåg hur synd jag tyckte det var om henne men hon tyckte hon att det var ganska gött, hon fick ha maten för sig själv och hon kunde bara slappa. Du är bäst finaste Tamis och jag älskar dig! Hoppas vi ses snart ♥
Tamara

Pegasus


jag saknar er så himla mycket mina fina fina bebisar ♥

Sen red jag på ridskolan i något år till, tills jag slutade förra hösten för att Emma och Ella skaffat egna hästar.
Jag satt en hel vinter och pysslade med grejer min blivande häst skulle få och jag satt nästan varje kväll och grejade i ryktlådan och kände lukten från min Pegasus och jag bad mamma om snälla snälla kan jag inte få köpa en häst? jag vet inte hur många gånger jag kände mig helt förstörd inombords. Jag skulle aldrig få en egen häst!

Mamma och pappa lovade mig att när Ellas stall är klart så kan du få en häst och ja, det skulle vara klart i våras, men det blev istället klart i september/oktober... Så ja, det var bara tur och jag skall vara jävligt glad att vi såg den annonsen i januari 2010. Utan mitt ivriga letande hade jag inte haft Carisma just nu. Vem vet jag kanske hade letat ännu? Innan jag köpte Carisma provred jag Eagle of Merc, en gammal travare, svart som natten men som dampade loss när jag provred. Ägaren sa att han aldrig varit sådan här och jag ville gärna köpa honom men mamma sa nej och jag accepterade det. En dag satt jag och tittade på hästnet, jag hittade 5 annonser och visade dem för mamma. Hon fastnade för en, Carismas. Så här sitter jag nu, ägare till världens finaste häst och jag kunde inte vara lyckligare. Tack mamma och pappa för alla möjligheter ni gett mig, allt jag kunnat göra under min uppväxt har ni stöttat och hjälpt mig igenom och allt ni gjort för mig är bara otroligt. Jag älskar er!♥

Sommaren kom och jag fick mer och mer ordning på Carisma, vi klarade alla mål vi ville klara och jag hade en underbar sommar med bästa kompisen Emma och hennes häst Fröken Julie. Denna sommaren har varit så...bra.
Den fick oss att inse att vi kan komma hur långt som helst och utvecklas och kämpa om vi bara vill!
Det var den bästa sommaren, och Emma gav mig jättemycket stöd, den bästa kompisen! ♥ Vi startade Galenponny tillsammans.. Där skriver vi inte jättemycket men ibland så kommer det upp ett inlägg hit och dit!



Och som vanligt har våra hästar damp...


Nästa sommar kör vi igång igen skall ni se!


Dag 3 - Min största rädsla

Min största rädsla måste vara att förlora någon i min familj, mina vänner eller något av mina djur. En annan rädsla är att åka bil, båt eller flygplan och krascha eller typ åka ner i havet och drunkna och inte kunna komma ut. Jag kanske är lite för vidskeplig ibland och oroar mig i onödan men det skulle vara det värsta som någonsin kunna hända. Jag känner paniken i kroppen bara jag tänker på det. Tänk att drunkna? Nu skall jag sluta snacka om det här! Kram!


Dag 2 – Min första häst

Jag har aldrig haft en egen häst innan, därimot har jag hyrt och lånat. Min allra första häst hette Emma, ett gotlandsruss som var 4år. Henne red jag in. Inte den smartaste uppgiften för en unge som bara gått på ridskola. Men hon var så snäll, vi köpte sadel och träns och tillslut var jag uppe på ryggen. Jag lärde henne skritta och trava men hon gjorde aldrig något, hon var så himla söt. Jag saknar henne ibland, för den hon var. Jag hade Emma i två år, världens bästa psyke, perfekt som barnponny! ♥

Har tyvärr ingen bild på henne på denna datorn.


Dag 1 - Presentera dig och din häst

Mig och min häst... Ja vad kan jag säga. Jag älskar min häst, jag vet att min häst älskar mig. Vi har ett speciellt band, vi har gått igenom så mycket tillsammans. Vi har en koppling till varandra och jag skulle inte kunna leva utan henne. Min häst är något extra, hon har så många egenskaper. Hon är lättlärd, ärlig och modig..när hon väl vill. Hon är envis, och hon har ännu väldigt mycket unghäst i sig. Fast det kan ju bero på att hon faktiskt bara är 5år. Det vi kämpat med under vår resa har varit så oändligt mycket grejer, och de mål vi satt upp för oss har vi även klarat. Vi har gått från att vara osäkra och rädda, till att ändå stå med fötterna på jorden men ha klarat så mycket. I början efter olyckan när jag väl började rida var hon omöjlig. Hon hoppade åt alla håll, jag trodde det var mitt fel. Jag la skulden på mig själv, för olyckan och för allt som hon gjorde. Det var inte jag, men vi var sammankopplade redan då. De hon gjorde, det gjorde ont inom mig. Att jag inte kunde få henne att vara normal gjorde så himla himla ont.När hon sedan kom sig dag för dag, började mitt hopp växa igen. Mamma frågade flera gånger om vi skulle sälja henne och hitta en annan häst, men det visste jag skulle vara ett misstag och jag blev förtvivlad varje gång. Min fina häst, oavsett vad som händer skall jag inte ge upp, det var jag säker på. Och sakta men säkert kom vi dit där vi är idag. Jag säger inte att vi är perfekta, men vem är? Jag vet iallafall att hon älskar mig, hon litar på mig och hon räknar med mig. Jag märker det när hon gnäggar när jag ropar på henne och när jag pratar vårat språk är det som att hon förstår, och när jag säger att jag älskar henne så lägger hon huvudet i min famn och då vill hon att jag pussar henne på pannan. Det är så jag vet att det skall vara vi, inga andra. Jag säljer aldrig min fina fina bebis! ♥

Kitty Kanon
f. 2005
Ägare: Amelie Einarsson
e: Ben Kaspar u: Ewa

Amelie Einarsson
f. 1996
intressen: Hästar & musik





Dag 5 – Min dag

Min dag har varit toppen, jag har tillbringat 45 minuter av julklappsjakt inne på Hedmans häst, varit i stallet och mockat 2 boxar, gjort 6 höpåsar och även kraftfoder. Sen har Emma varit här, slått in paket har vi gjort och bara haft allmän julstämning, sen kom en av mina kära syskon, mina fina bror och vi klädde granen och nu spelar vi bingolotto! Har även tjuvsmakat på julmaten och druckit 100liter julmust, skön dag tycker jag!♥



Dag 4 - Min bästa vän

Alltså min bästa vän är Emma, som jag varit bästis med i typ 7år. Men sen har jag även Tilda, Eleanore & Ida. De är jag närmast just nu! Alla dessa berättar jag allt för och de är så skönt att ha riktiga kompisar som man verkligen litar på. Jag har ju en miljon kompisar och jag älskar alla men dessa står jag närmast. Jag älskar er tjejer och pojkar! ♥

Dag 3 - Mina föräldrar

Mina föräldrar är världens bästa, de finns alltid där och oavsett vad jag gör eller vad som händer finns dem alltid bakom och stöttar och hjälper mig så gott dem kan. Jag skulle aldrig klara mig utan dem. Om jag inte hade dem hade jag inte blivit den jag är, och eftersom jag fakiskt är helt okej nöjd med den jag är så är jag otroligt glad att de alltid varit med mig och de har ju gett mig den största gåvan av allt trots att de kan gå mig på nerverna något otroligt ibland, så älskar jag dem mest i hela världen! Man får stå ut med både med- och motgångar, eller hur! Men mamma & pappa, om ni läser detta, glöm inte att jag älskar er mer än något annat även om jag ibland blir värsta skitungen så är ni de bästa i hela världen, GLÖM ALDRIG DET. Jag älskar er föralltid, ni finns alltid med mig! ♥ Min mamma heter Birgitta, hon ställer alltid upp, hon skjutsar, hon hämtar, hon gör allt! Jag pratar med henne när jag mår dåligt och vi är ibland lite för lika i humöret och då går det lite överstyr. Men jag brukar bara skratta åt det för det löser sig ju alltid. Hon är ibland som en kompis men ofta är hon bara som en mamma. Hon tar hand om huset och grejar och det är jag jätteglad över för annars hade jag inte hunnit något på dagarna! Hon har även varit ett jätte stöd i stallet och under tiden då jag och Carisma hade det som jobbigast :) Min pappa heter Anders och han är typ den typiska pappan, han jobbar för familjen eller vad man säger :) Han är alltid lugn, har inte många regler, kör mig när jag vill och ställer alltid upp även då han jobbar. Jag snackar med honom med mer...jag vet inte, annorlunda saker om jag kan få köpa hästgrejer eller något, om mamma sagt nej, eller sagt snacka med pappa... :) Ibland är det läskigt när han blir arg för han inte ofta det, men när han blir arg är det...superläskigt! Han får såhär monster rösten och man bara: okej okej okej okej :o Då lyssnar man!!! Men somsagt, mina föräldrar är bäst och jag älskar dem! :)♥


Dag 2 - Min första kärlek

Min första kärlek... Jag har aldrig varit kär. Aldrig påriktigt. Jag har svårt att förstå att man redan nu kan ha varit sådär helt kär då jag tror att en äkta kärlek är once in a life time. Jag kan inte svara på denna påriktigt, min första och ända kärlek är Kitty "Carisma" Kanon! ♥


Dag 1 - Introduce yourself

Som de allra flesta vet heter jag Amelie Einarsson, jag är 14år och mina största intressen är hästar och musik. Jag bor lite utanför Trollhättan som ligger utanför Göteborg och jag bor på en gård. Jag har stall hemma men nu på vintern väljer jag och min familj att ha Carisma inaktionerad i ett stall ungefär 5 minuter från där vi bor, där man även kan hoppa av med buss när man kommer från skolan. I stallet där jag har Carisma under vintern trivs jag jätteväl även om jag hellre vill ha sommar och sol och Carisma utanför mitt fönster! Vi har valt att stalla upp henne för att ha en bättre möjlighet till träning under vinterhalvåret också då det finns ridhus några minuter där ifrån i grannstallet. Min häst köpte jag i februari, hämtade henne 3 mars och två dagar senare råkade hon ut för en olycka då hon blev rädd och slängde av mig. Då kraschade hon en bil med bogen men det hela slutade med ett stygn på knät. Det är en av de värsta dagarna i mitt liv. Jag har även voltat med en bil, men en kompis och hennes mammas medryttare. Bilen hamnade på taket i ett diké och vi kom nästan inte ut, det var inte heller en solskenshistoria. Jag är väldigt stark i mig själv, ibland kan jag bli alldeles för sentimental, då kan jag inte kontrollera mig själv. Jag tänker oftast för mycket, ofta tills jag börjar grina och det är oftast när jag skall sova. Då jag har tid att tänka. Jag är tidsoptimist, och ibland är jag superduktig på att städa och hålla snyggt men oftast är jag bara riktigt...lat! Jag älskar min familj över allt, där inräknat mina djur och några av mina kompisar jag inte skulle klara mig utan. Jag är bra på att uttrycka känslor i brev, eller här på bloggen. Jag skriver ofta tills jag själv börjar gråta och när jag läser texter jag skrev när jag tillexempel var tvungen att lämna bort ponnysar jag haft börjar jag störtlipa och ja, där var jag sentimental igen! Ibland börjar jag snacka engelska med mig själv eller med mina kompisar eftersom jag tycker det är enklare och jag har ett stort ordförråd av både svenska och engelska. Ibland när jag säger ett lite mer avancerat ord tittar de på mig som att jag är knäpp, men nej jag har bara vuxit upp med de orden! Jag undervärderar mig själv ofta och jag har dåligt självförtroende samtidigt som jag har bra, det är konstigt men sant! Jag har 6 kaniner, jag förlorade min allra första kanin för ungefär en månads sen. Innan dess hade jag 7. Jag fick även 3st kaninungar i samma veva men ingen av dem klarade sig. Jag har typ 10000 tusen katter och en hund, och jag får ångest när jag inte kan sova! Det var nog det viktigaste! Ha det bäst! Kram!


Trettio dagar

Dag 1 – Introduce yourself
Dag 2 – Min första kärlek
Dag 3 – Mina föräldrar
Dag 4 – Min bästa vän
Dag 5 – Min dag
Dag 6 – Depression
Dag 7 – Ett ögonblick
Dag 8 – Utdrag ur min dagbok
Dag 9 - Mina syskon
Dag 10 – Detta ångrar jag
Dag 11 – I min väska
Dag 12 – Det här får mig att gråta
Dag 13 – mina jobbdrömmar
Dag 14 – Mina drömmar
Dag 15 – Min första kyss
Dag 16 – Mitt favoritminne
Dag 17 – Min favoritfödelsedag
Dag 18 – När jag var liten
Dag 19 – Den här månaden
Dag 20 – Ett annat ögonblick
Dag 21 – Det här upprör mig
Dag 22 – Det här får mig att må bättre
Dag 23 – ordspya
Dag 24 – En första
Dag 25 – utdrag ur gammal dagbok
Dag 26 – Min favoritplats
Dag 27 – Det här saknar jag
Dag 28 – Mina ambitioner
Dag 29 – Vad jag inte klarar mig utan
Dag 30 – Ett sista ögonblick

I trettio dagar kommer ni få läsa om mig och mitt liv. Lära känna mig lite bättre helt enkelt. Jag kommer försöka koppla allt till hästar så mycket jag kan. Men lite annat kan ni ju veta om mig också! Jag hoppas det blir givande för er att veta lite mer om mig mer än bara i hästvärlden! Då vet ni mer vad ni har för uppfattningar om mig!


RSS 2.0