Nu bloggar jag på www.OurHorses.blogg.se
tillsammans med Emma, kommer även finnas kvar här men kanske inte lika mycket uppdatering utan mer satsning på www.ourhorses.blogg.se! Så titta in där direkt! :)
www.ourhorses.blogg.se
www.ourhorses.blogg.se
www.ourhorses.blogg.se
www.ourhorses.blogg.se
TITTA IN GENAST! :) där kan ni läsa om dagens grejer ;) Titta in direkt! :)
kram på er!
2010 är över..
Detta året har varit så händelserikt så jag har inga ord. Det har nog varit det roligaste året i mitt liv, men också det svåraste och jag har mött många motgångar i hästlivet och i mitt vardagliga liv. Jag har tappat hoppet och tvivlat på mig själv mer än en gång i alla sammanhang men det bästa är att jag klarat det. Mina mål för 2010 är klarade.
Jag har så många minnen från detta året.. Skara sommarland med Emma (hahaha din lillebror), När vi hämtade Carisma, provridningen, framstegen vi gjort tillsammans, isbollen (Emma du fattar vad det handlar om men jag kan lika väl berätta för alla andra som läser!) ah, ni såg ju mongot på bilderna längre ner på bloggen, det är Emma. Vad man än kastar eller vad som än flyger i luften eller något sådant får hon det i huvudet. Och det var en kille i skolan som kastade en stor jävla isboll in i folksamlingen, och ja.. vart tror ni hon får den? Jo i huvudet! Bula och sår får hon och jag fattar att det gjorde svinit ont men det såg så jädra roligt ut så jag skrattade i 20 minuter! Emma du är bäst!.
Allt som hänt detta året har stärkt mig, och nu är jag den jag är! Jag har lärt mig vilka jag kan lita på och vilka som är mina riktiga vänner och de är också de jag bryr mig om. Jag tänker inte låta de som bara är ute efter att såra mig eller få sig själva att må bättre komma åt mig längre. Jag bara slutar bry mig om dem. Men tack alla som funnits för mig hur svårt jag än haft det på min fritid, och jag älskar er, ni är det bästa som finns!♥
Året 2011 skall slå detta med hästlängder ♥ (humor?)
Men 2010 är över.. 2011 skall bli bättre!
Jag har så många minnen från detta året.. Skara sommarland med Emma (hahaha din lillebror), När vi hämtade Carisma, provridningen, framstegen vi gjort tillsammans, isbollen (Emma du fattar vad det handlar om men jag kan lika väl berätta för alla andra som läser!) ah, ni såg ju mongot på bilderna längre ner på bloggen, det är Emma. Vad man än kastar eller vad som än flyger i luften eller något sådant får hon det i huvudet. Och det var en kille i skolan som kastade en stor jävla isboll in i folksamlingen, och ja.. vart tror ni hon får den? Jo i huvudet! Bula och sår får hon och jag fattar att det gjorde svinit ont men det såg så jädra roligt ut så jag skrattade i 20 minuter! Emma du är bäst!.
Allt som hänt detta året har stärkt mig, och nu är jag den jag är! Jag har lärt mig vilka jag kan lita på och vilka som är mina riktiga vänner och de är också de jag bryr mig om. Jag tänker inte låta de som bara är ute efter att såra mig eller få sig själva att må bättre komma åt mig längre. Jag bara slutar bry mig om dem. Men tack alla som funnits för mig hur svårt jag än haft det på min fritid, och jag älskar er, ni är det bästa som finns!♥
Året 2011 skall slå detta med hästlängder ♥ (humor?)
Men 2010 är över.. 2011 skall bli bättre!
header, ridning och en massa annat
Först vill jag börja med att visa headern jag gjort till världens bästa Moa Jonsson, jag blev faktiskt nöjd. Det är mycket svårare att göra headrar till shapemeup för de är mycket mindre än de man kan ha här på blogg.se så det var en utmaning, men hon blev ju nöjd så det var ju superroligt! :) Säg till om du vill att jag skall fixa en design till din blogg! ♥ Gratis såklart, jag tycker bara det är roligt! Mejla till mig eller släng en kommentar så ordnar vi det! :)
Sen ridpasset började super i skritten, hon var lyhörd och jag började mycket med skänkelvikningar och öppna/sluta. Sen i traven dampa hon loss totalt men vi kom tillbaka till jorden efter en stund och då blev hon helt perfekt, två varv på volten var hon klockren och sen så gick det så bra i skritten också så jag är supernöjd. Jag var ute efter en reaktion från hennes sida idag när hon dummade sig, så jag morrade åt henne och skänklade. Hon flög framåt lite smått och sen blev det samma visa flera gånger men tillslut gick det bra då :) Så nöjd är jag iallafall :)
I veckan kommer Illinois I.T flytta, därmed Lina. Det kommer bli så himla tråkigt då jag och lina ridit ihop nästan hela hösten+vintern och vi passar väldigt bra ihop. Hon kommer fortfarande vara i stallet en dag i veckan, men jag kommer sakna henne jättemycket då jag nu får gå bort och hoppa ensam i ridhuset och jag kommer sakna dig jättemycket tjejen! Jag älskar dig och jag vill inte förlora dig även om du flyttar nu så vi får se till att hålla kontakten, du är ju bäst och du har hjälpt mig så himla mycket! Tack för A L L T du gjort för mig och Carisma, du är guld värd! ♥
Ha det bäst alla fina, nu blir det the Sims 3 för mig! ♥ Kram!
One thing
Jag ser nästan varje dag folk som skriver typ; aa, min häst är lite rund om magen, eller gud va min häst är tjock!
Jag har inte problem med det, jag har problem med det motsatta. Nu har Carisma även tappat lite muskler men man ser direkt om hon blir smalare och det är jättejobbigt att inte kunna hålla hästen i "normalhull". Alltså hon är ju inte smal så hon dör direkt men jag tycker själv att hon skulle kunna vara tjockare, eftersom det är roligare att jobba emot att de skall gå ner i vikt än att jobba på att de skall gå upp i vikt. För det första är det otroligt mycket jobbigare och sen är det dyrare med alla möjliga maträtter för att få den lilla grishästen att bli tjockare någon gång! Det är så himla konstigt eftersom jag tidigare haft hästar som vart så otroligt tjocka... Haha! Men den shettisen jag hade var så tjock så alltså, det var helt otroligt hur tjock hon var! Sen hade jag en c-ponny också, men han var inte sååå tjock utan mer lite över normalt. B-ponnyn skall vi inte snacka om. Fast hon också var unghäst! Men Carisma är lite av ett extremfall på alla sätt, haha! Har ni problem på något håll? Att hålla hästen i normalhull åt något håll? Tjockis eller smalis? Skriv gärna en kommentar om vad du tycker! :)
Jag har inte problem med det, jag har problem med det motsatta. Nu har Carisma även tappat lite muskler men man ser direkt om hon blir smalare och det är jättejobbigt att inte kunna hålla hästen i "normalhull". Alltså hon är ju inte smal så hon dör direkt men jag tycker själv att hon skulle kunna vara tjockare, eftersom det är roligare att jobba emot att de skall gå ner i vikt än att jobba på att de skall gå upp i vikt. För det första är det otroligt mycket jobbigare och sen är det dyrare med alla möjliga maträtter för att få den lilla grishästen att bli tjockare någon gång! Det är så himla konstigt eftersom jag tidigare haft hästar som vart så otroligt tjocka... Haha! Men den shettisen jag hade var så tjock så alltså, det var helt otroligt hur tjock hon var! Sen hade jag en c-ponny också, men han var inte sååå tjock utan mer lite över normalt. B-ponnyn skall vi inte snacka om. Fast hon också var unghäst! Men Carisma är lite av ett extremfall på alla sätt, haha! Har ni problem på något håll? Att hålla hästen i normalhull åt något håll? Tjockis eller smalis? Skriv gärna en kommentar om vad du tycker! :)
INGEN BRA DAG
- Snökaos
- Jobbig dag i skolan
- Carisma är skadad (igen)
- Ingen hoppträning imorgon ↑ (pågrund av föregående mening)
jag tror jag skall gå och lägga mig och titta teve och sen försöka sova.
jag tror inte det är någon som förstår vad jag har gått igenom med min häst och hur mycket jag älskar henne.
jag skulle bokstavligt gå genom eld och vatten för dig älskling och jag rivs sönder inombords varje gång du har ont eller när jag inte vet vad som är fel med dig. just för att jag älskar dig. mer än något annat, mest i hela världen.
På 8 månader har vi hunnit så många positiva saker, så många mål som klarats och så mycket som har ändrats.
Men vi har hunnit att krascha en bil, fastna i järnvägen och riva upp bogen. Är det jag som för otur med mig?
jag skulle aldrig i hela mitt liv göra en ända sak för att skada dig, för att du betyder mest för mig.
men är det mitt fel? gör jag någonting fel?
att se dig ha ont är det värsta som finns. att känna smärtan du känner och att kunna läsa dina tankar.
vi har en speciell koppling du och jag hästen, det är bara vi som förstår den. och kan greppa den.
För allt som vi gått igenom har gjort att inget kan slå oss i bitar, inget kan förstöra vårt band.
Men hur kan sådana saker hända när det är dig som jag älskar?
KÄRLEK ÖVERVINNER ALLT. vad det inte så?
jag kommer aldrig aldrig aldrig i hela mitt liv lämna dig. du är min bästa vän, min själsfrände och jag lägger ner hela mitt liv på dig!
Så många timmar som jag kämpat för att få dig dit jag vill, att du skall bli min drömhäst, det är det jag kämpat för. Och nu är vi där! Där jag ville från början, det jag alltid har önskat mig och det jag nu fått.
Så många dagar jag gråtit för att du varit en jävel och bockat av mig eller hoppat av mig.
Så många dagar jag tillägnat åt att bara bry mig om dig och finnas där. Bara som jag är.
Så många dagar jag varit glad över gårdagens och dagens ridpass och bara tittat på alla framsteg,
mitt första mål var att du inte skulle gå och skaka på huvudet hela tiden. Det är borta för flera månader sen.
jag trodde aldrig det, i hela mitt liv att jag skulle kunna åstakomma något sådant.
En riktig hjälteinsats. För det är det. Det är det bästa jag gjort i hela mitt liv.
Men så många timmar jag lagt ner på dig? Och bara sen i mars, då du kom!
Men det ända jag vill är att du skall veta att du är hela min värld.
Carisma du är hela mitt liv!
♥ J A G Ä L S K A R D I G ♥
Jag och Carisma - mål under hösten 2010
- Träningar i både dressyr och hoppning (redan startat)
- Hitta formen och komma runt en bana 80/90cm felfritt
- Komma ut på en liten första tävling på hemmaklubben
- Få upp självförtroendet både på mig och henne
- Att kunna rida ut själva (kan inte det ännu ) :(
- Hoppa läskiga hinder utan tvekan (kräver träning, det är inte nåt som bara händer)
- Träna på de högre skolorna som öppna och sluta i galopp
De mål vi klarat under tiden jag haft henne:
- Skänkelvikning i skritt och trav
- Galoppombyten (krävs fortfarande lite träning, men nästan klockrent)
- Komma runt en bana 60/70cm felfritt
- Hoppa 1meter
- Att lita på varandra till 100%
Det finns alltid saker att förbättra men min flicka är den bästa som finns!
Hörs senare ♥
Hörs senare ♥
2 NYHETER INOM HÄSTVÄRLDEN
1. Moorlands Totilas skall säljas!
En av de största hästarna inom dressyrvärlden skall säljas, nämligen hästen som Edward Gal ridit på ett par år.
Jag tycker själv att det är en av de vackraste hästarna i världen och har fått 92,300% tillsammans under en dressyrtävling, vilket är svårt och ett av de bästa resultaten i världen. Tycker dessa två "personligheterna" har passat underbart bra ihop och de känns som att de har en jättebra samspelning, de matchar varandra.
Nu skall alltså Paul Shockemöhle köpa hästen, för mellan 10-15 miljoner euro. Detta betyder att någon annan rider denna vackra häst! Men de skall faktiskt bli ganska kul att se hur någon annan rider honom!
Hahaaaa, :) Idag blir de lösgörande med mycket öppna/sluta/skänkelvikningar osv.
Hoppas hon vill arbeta idag :) Hörs sen iallafall, kramar!♥
En av de största hästarna inom dressyrvärlden skall säljas, nämligen hästen som Edward Gal ridit på ett par år.
Jag tycker själv att det är en av de vackraste hästarna i världen och har fått 92,300% tillsammans under en dressyrtävling, vilket är svårt och ett av de bästa resultaten i världen. Tycker dessa två "personligheterna" har passat underbart bra ihop och de känns som att de har en jättebra samspelning, de matchar varandra.
Nu skall alltså Paul Shockemöhle köpa hästen, för mellan 10-15 miljoner euro. Detta betyder att någon annan rider denna vackra häst! Men de skall faktiskt bli ganska kul att se hur någon annan rider honom!
Hahaaaa, :) Idag blir de lösgörande med mycket öppna/sluta/skänkelvikningar osv.
Hoppas hon vill arbeta idag :) Hörs sen iallafall, kramar!♥
if I just believe it
har inte haft lust och blogga på ett tag, som ni kanske märkt. det har bara inte känts som att jag har orkat.
Igår dog också min kanin, min älskling Fluffy. Han var en hermelinkanin, Vit med blåa ögon, den finaste som fanns.
bara så du vet fluffe så älskar jag dig ♥ du var alltid så glad och fin och jag vet att hermeliner inte lever så länge men du var min första kanin och nu finns du inte mer.
jag kommer ihåg när jag ville hoppa dig och de ända du ville var att ta tag i bommen och springa iväg med den, det var mycket roligare. Jag ångrar att jag inte spenderade mer tid med dig, men när du var här tänkte jag ju inte så. Men jag vet vilken underbar kanin du var, och du var mer än en kanin, du var min vän. Jag tror att du förstod att jag inte hann med så mycket, men du fick ju alltid klapp och gos när jag kom med maten. Du ville alltid vara med och du har lämnat efter dig 11 fina avkommor som 5st av dom bor här.
Mimmi undrar nog var du är, precis som jag. Men jag vet att du har de bra där du är, du är värd allt det fina som världen har att erbjuda.
20/5 2004 - 8/10 2010
vila i frid nu älskling, jag tänker på dig
Igår dog också min kanin, min älskling Fluffy. Han var en hermelinkanin, Vit med blåa ögon, den finaste som fanns.
bara så du vet fluffe så älskar jag dig ♥ du var alltid så glad och fin och jag vet att hermeliner inte lever så länge men du var min första kanin och nu finns du inte mer.
jag kommer ihåg när jag ville hoppa dig och de ända du ville var att ta tag i bommen och springa iväg med den, det var mycket roligare. Jag ångrar att jag inte spenderade mer tid med dig, men när du var här tänkte jag ju inte så. Men jag vet vilken underbar kanin du var, och du var mer än en kanin, du var min vän. Jag tror att du förstod att jag inte hann med så mycket, men du fick ju alltid klapp och gos när jag kom med maten. Du ville alltid vara med och du har lämnat efter dig 11 fina avkommor som 5st av dom bor här.
Mimmi undrar nog var du är, precis som jag. Men jag vet att du har de bra där du är, du är värd allt det fina som världen har att erbjuda.
20/5 2004 - 8/10 2010
vila i frid nu älskling, jag tänker på dig
Katrin Norling - Pandora Emm
Stoltheten för alla hästmänniskor i Upphärad! Panodra Emm ägs av Christina (min granne) och har nu ridit OS en gång, det blir alltså andra gången denna gång då hon blivit uttagen VM! :)
Tycker verkligen denna hästen är superfin och då en riktig merit för Christinas stall! Christina har stallet brevid vårat "vinterstall" :) Så det tycker jag är superroligt, grattis Christina! :)
fälttävlan
Såhär lyder beskrivningen av detta fina sto på:
http://www.norlingsridcenter.se/images/bildspel_pandora.htm
http://www.norlingsridcenter.se/images/bildspel_pandora.htm
Pandora Emm XX
f.1994
e.Lane Court u.Porto Levante
ue. Take a Reef
Äg. Christina Larsson - Stall Emm
Pandora kom till oss hösten 2003, sin största merit är 18e plats i OS och 4a i lag.Pandora är en känslig häst som kräver tålamod av sin ryttare, har ett hjärta av guld och ställer upp i alla lägen.
Tycker verkligen denna hästen är superfin och då en riktig merit för Christinas stall! Christina har stallet brevid vårat "vinterstall" :) Så det tycker jag är superroligt, grattis Christina! :)
fälttävlan
hoppning
dressyr
Så grattis igen Christina och lycka till Katrin och fina Pandora nu i VM! :)
dressyr
Så grattis igen Christina och lycka till Katrin och fina Pandora nu i VM! :)
Märke - Vad spelar det för roll?
Har fått ännu en fråga om vad jag tycker om märkesgrejerna och den hysterin, så tar mig tid när jag har den och berättar lite om vad just jag tycker! :)
Det första jag tänker på när jag köper grejer är ifall jag tycker det är snyggt, skulle jag använda detta?
Som de flesta schabraken jag köpt har jag varit riktigt nöjd med och jag och min kompis har även bytt ibland.
(Hon har fått ett av mig och jag har ena hennes). Men jag väljer gärna kvalitét framför priset eftersom att jag vet hur schabrak lätt blir efter en tvätt. T.ex mitt röda Gold Medal schabrak, som jag tvättat nu har typ hälften fallit bort och det har blivit tjock och konstigt. Inte för att det gör så mycket, det är fortfarande snyggt. Men om jag jämför med mitt schockemöhle så är skillnaden enorm. Mitt schockemöhle har inte ändrats ett smak efter cirka 5 tvätten nu då, så det är jag oändligt nöjd över.
På sadlar tycker jag att det är viktigt att sadeln passar och är bekväm, för både häst och ryttare. Vilket inte min är för mig, men den funkar för Carisma och vi behöver ändå snart köpa en ny sadel så det är ingen idé att byta undertiden sadeln passar eftersom hon fortfarande växer!
Sen träns tycker jag inte gör speciell stor skillnad, märke som inget märke.
Benskydd kan väl vara bättre just veredus carbon gel, det känns ju väldigt bra, Såhär står det om det på henrikssonsridsport.se:
- Skalet är anatomiskt utformat för att ge maximal frihet för kota och knä.
- Skalet är sammansatt av två separata delar med olika tjocklek och böjbarhet.
Huvudskalet är i semi-hård polyuretan och det bakre X-formade skalet är hårt polyuretan.
- X-skalet är täckt av kolfiber vilket är extremt tåligt. Över det ligger en 3mm gel hinna.
- Ett lager kolfiber med gel överdrag är inlagt i området runt kotan där det är utsatt för slag och strykningar.
- Insida i neopren.
- Två elastiska remmar med knappknäppning.
Såhär står det om t.ex Flexisoft Pro Safe senskydd på filippasridsport.se:
Flexisoft för en mindre summa på typ 900spänn
Catago för 200 kronor.
Vilken tycker ni låter bäst? För mitt bruk känns Flexisoft som ett perfekt senskydd. Fast nu har jag ju showmaster.
Så när de är utslitna kanske veredus ser bättre ut i mina ögon?
För ryttare nu då, hjälm för 5000kronor, kavaj för 3000spänn och stövlar för 6000?
En gpa hjälm är knappast den hjälm som skyddar bäst, och en kavaj är ju bara en kavaj trots allt.
Men robotstövlar för 6000 tycker jag är lite väl överkryddat! Jag har Mountain Horse stövlar för 2000kronor ungefär, vilket jag tycker fungerar precis lika bra som dessa Veredus Guarnieri och Pioneer Crocodile?
Sen tycker jag även de är fula, (ursäkta mitt utryck ni som gillar dom) men sån är jag.
Jag tycker absolut inget illa om någon varken märkesnördar eller vanliga ryttare med inte alla pengar i världen, jag är dock båda, märkesnörd utan alla pengar i världen ;) haha!
Vad tycker ni? Kvalitét för plånbok? Berätta gärna :)
Det var allt för mig!
Det första jag tänker på när jag köper grejer är ifall jag tycker det är snyggt, skulle jag använda detta?
Som de flesta schabraken jag köpt har jag varit riktigt nöjd med och jag och min kompis har även bytt ibland.
(Hon har fått ett av mig och jag har ena hennes). Men jag väljer gärna kvalitét framför priset eftersom att jag vet hur schabrak lätt blir efter en tvätt. T.ex mitt röda Gold Medal schabrak, som jag tvättat nu har typ hälften fallit bort och det har blivit tjock och konstigt. Inte för att det gör så mycket, det är fortfarande snyggt. Men om jag jämför med mitt schockemöhle så är skillnaden enorm. Mitt schockemöhle har inte ändrats ett smak efter cirka 5 tvätten nu då, så det är jag oändligt nöjd över.
På sadlar tycker jag att det är viktigt att sadeln passar och är bekväm, för både häst och ryttare. Vilket inte min är för mig, men den funkar för Carisma och vi behöver ändå snart köpa en ny sadel så det är ingen idé att byta undertiden sadeln passar eftersom hon fortfarande växer!
Sen träns tycker jag inte gör speciell stor skillnad, märke som inget märke.
Benskydd kan väl vara bättre just veredus carbon gel, det känns ju väldigt bra, Såhär står det om det på henrikssonsridsport.se:
- Skalet är anatomiskt utformat för att ge maximal frihet för kota och knä.
- Skalet är sammansatt av två separata delar med olika tjocklek och böjbarhet.
Huvudskalet är i semi-hård polyuretan och det bakre X-formade skalet är hårt polyuretan.
- X-skalet är täckt av kolfiber vilket är extremt tåligt. Över det ligger en 3mm gel hinna.
- Ett lager kolfiber med gel överdrag är inlagt i området runt kotan där det är utsatt för slag och strykningar.
- Insida i neopren.
- Två elastiska remmar med knappknäppning.
Såhär står det om t.ex Flexisoft Pro Safe senskydd på filippasridsport.se:
En av de senaste nyheterna från tyska Eskadron som blivit mycket populär hos våra hoppryttare. Senskyddet har extra förstärkning i grått bak över senan för att ge ökat skydd mot slag. Insida i neoprene. Fästes med två elastiska kardborreband och försett med Flexisoft-zon upptill. Finns än så länge endast i full storlek.
Och så här för den billiga Catago Sport senskydd:
Ett billigt och bra alternativ på senskydd för dagligt bruk som går att få i en mängd färger. Senskydden är neoprenfodrade med två breda kardborreband och har en stötupptagande PVC skål. Finns i storlek till den lilla ponnyn, cob och häst.
Alltså Veredus får du väl för drygt 1300 spänn,Flexisoft för en mindre summa på typ 900spänn
Catago för 200 kronor.
Vilken tycker ni låter bäst? För mitt bruk känns Flexisoft som ett perfekt senskydd. Fast nu har jag ju showmaster.
Så när de är utslitna kanske veredus ser bättre ut i mina ögon?
För ryttare nu då, hjälm för 5000kronor, kavaj för 3000spänn och stövlar för 6000?
En gpa hjälm är knappast den hjälm som skyddar bäst, och en kavaj är ju bara en kavaj trots allt.
Men robotstövlar för 6000 tycker jag är lite väl överkryddat! Jag har Mountain Horse stövlar för 2000kronor ungefär, vilket jag tycker fungerar precis lika bra som dessa Veredus Guarnieri och Pioneer Crocodile?
Sen tycker jag även de är fula, (ursäkta mitt utryck ni som gillar dom) men sån är jag.
Jag tycker absolut inget illa om någon varken märkesnördar eller vanliga ryttare med inte alla pengar i världen, jag är dock båda, märkesnörd utan alla pengar i världen ;) haha!
Vad tycker ni? Kvalitét för plånbok? Berätta gärna :)
Det var allt för mig!
Hoppning - höjd
Tycker detta är ett ganska speciellt ämne att skriva om, men gör ett försök!
Säg till mig om jag har fel, men många tycker att det är "coolare" att hoppa högt. Och då tror jag att när man som jag har en unghäst som behöver mer träning och så, kanske att när man lägger ut bilder att man får lite mindre respekt. Själv tycker jag att det är roligare att titta på bloggar där ryttarna är uppe på hög nivå, det är ändå dit jag vill komma en vacker dag. Sen tror jag också att det finns många som inte förstår att hästen behöver värmas upp innan på lite lägre hinder.
Men jag vet att Carisma är redo att hoppa högre, vi skulle rent utsagt kunnat hoppa en meter när jag hoppade i hopp paddocken. Men jag tog det lugnt. För att hon tog ett hinder som var 10cm högre en vi tillsammans hoppat förut, vilket jag tycker är ett steg framåt i rätt riktning. Ett av mina mål är att hoppa 1meter innan året är slut. Jag är 100% säkert att jag kommer klara det. Kanske även högre, vem vet?
Men det har också blivit en prestige i att hoppa högt. När jag har tränat med mina kompisar har de alltid kunna hoppa högre än jag, vilket de inte gör just nu. Jag är glad för att jag har kommit så långt som jag gjort efter allt som hänt med Carisma. Det är därför jag också lägger vikt i att hon inte vägrar t.ex, att hon hoppar utan att göra monsterhoppet och att hon vill hoppa. Det tycker jag är det viktigaste, att hon tycker det är roligt!
Vi har gått ifrån att vägra på 40cm till att glatt skutta över 90cm med marginal. Självklart har vi haft fram- och motgångar under den tiden men vi har lyckats och nu ligger vi bara 10cm under vårat mål. Det tycker jag är det viktigaste. Inte hur högt det är. För jag tycker det är kul att hoppa högt, känslan när man är över hindret och hon inte river, även innan när hon spetsar öronen framme vid ögonen och inte tvivlar en sekund på att hon inte skulle kunna komma över det. Det tycker jag är det starkaste. Det kallar jag tillit. Att jag har fått henne att veta att hon kan, men också att hon har fått mig att våga.
Men om inte olyckan hänt i början, då kanske vi hade hoppat 1meter redan nu? Kanske hade hittat formen helt totalt och inte litat på varandra till 100% som vi faktiskt gör nu.
Men olyckan gjorde vårt band starkare och hon vet att ifall jag säger att hon klarar det, så gör hon det! Och det gör att hela jag blir alldeles varm inombords. Då vet jag att hon älskar mig lika mycket tillbaka!
Men alltså jag tycker att det kan vara lika roligt att ta sig igenom en bana felfritt på 60cm som att hoppa 90cm för första gången!
Vad tycker ni? Har ni andra åsikter än detta? :)
Säg till mig om jag har fel, men många tycker att det är "coolare" att hoppa högt. Och då tror jag att när man som jag har en unghäst som behöver mer träning och så, kanske att när man lägger ut bilder att man får lite mindre respekt. Själv tycker jag att det är roligare att titta på bloggar där ryttarna är uppe på hög nivå, det är ändå dit jag vill komma en vacker dag. Sen tror jag också att det finns många som inte förstår att hästen behöver värmas upp innan på lite lägre hinder.
Men jag vet att Carisma är redo att hoppa högre, vi skulle rent utsagt kunnat hoppa en meter när jag hoppade i hopp paddocken. Men jag tog det lugnt. För att hon tog ett hinder som var 10cm högre en vi tillsammans hoppat förut, vilket jag tycker är ett steg framåt i rätt riktning. Ett av mina mål är att hoppa 1meter innan året är slut. Jag är 100% säkert att jag kommer klara det. Kanske även högre, vem vet?
Men det har också blivit en prestige i att hoppa högt. När jag har tränat med mina kompisar har de alltid kunna hoppa högre än jag, vilket de inte gör just nu. Jag är glad för att jag har kommit så långt som jag gjort efter allt som hänt med Carisma. Det är därför jag också lägger vikt i att hon inte vägrar t.ex, att hon hoppar utan att göra monsterhoppet och att hon vill hoppa. Det tycker jag är det viktigaste, att hon tycker det är roligt!
Vi har gått ifrån att vägra på 40cm till att glatt skutta över 90cm med marginal. Självklart har vi haft fram- och motgångar under den tiden men vi har lyckats och nu ligger vi bara 10cm under vårat mål. Det tycker jag är det viktigaste. Inte hur högt det är. För jag tycker det är kul att hoppa högt, känslan när man är över hindret och hon inte river, även innan när hon spetsar öronen framme vid ögonen och inte tvivlar en sekund på att hon inte skulle kunna komma över det. Det tycker jag är det starkaste. Det kallar jag tillit. Att jag har fått henne att veta att hon kan, men också att hon har fått mig att våga.
Men om inte olyckan hänt i början, då kanske vi hade hoppat 1meter redan nu? Kanske hade hittat formen helt totalt och inte litat på varandra till 100% som vi faktiskt gör nu.
Men olyckan gjorde vårt band starkare och hon vet att ifall jag säger att hon klarar det, så gör hon det! Och det gör att hela jag blir alldeles varm inombords. Då vet jag att hon älskar mig lika mycket tillbaka!
Men alltså jag tycker att det kan vara lika roligt att ta sig igenom en bana felfritt på 60cm som att hoppa 90cm för första gången!
typ 50-60cm, då vi var tvungna att lägga ner hindret på snedden för att hon vägrade hela tiden..
Hoppar 90cm utan att tvivla en sekund,
Det kallar jag framsteg!
Vad tycker ni? Har ni andra åsikter än detta? :)
